Syster Jag hade trott att vi skulle sitta och äta gott ikväll och önska varandra Gott nytt År Jag skulle bli trött innan tolvslaget Du som natt människa härdat ut längre Du arbetade mer än 30 år på operation natt i Västerås Var med och räddade många liv Jag träffade en av narkosläkarna du arbetat med Hon lovordade dig!! Snabb fixade allt Jag vet att du har betytt så mycket för många Vi pratade mycket sjukvård Intressant och givande Saknar dig så mycket!!
Kära Sigbritt! Det var så fint att få träffa dig i mammas stuga i Grönviken så vi kunde lära känna varandra lite bättre. Sarah skriver: "Sigbritt was elegant and had a special beauty." Ett enda litet möte kan betyda så mycket. Varma hälsningar från oss i Canada, Elisabeth
Sipsi, kära moster och 'storemor'; du fanns alltid där med varm famn, omtanke till alla och humor. Du berättade ofta om när jag var liten och du skulle ta hand om mig under en vecka och jag slutade inte gråta. Men du gick och bar och sjung for mig. Det måste har inpräglats i mitt minne, för till mig blev du som en extra mor. Eller så var det att vi var båda stora systrar and jag kände igen något i dig, i mig själv. Din hastiga bortgång har skapat en stor tomhet och att besöka Bräcke kommer inte att kännas detsamma, men du fortsätter och finns i mitt hjärta. Vila i frid.
Faster Sigbritt!
Jag undrar om du räddade livet på min pappa, din lillebror, flera gånger. För att han jämt försvann och du hittade honom sittande på järnvägen eller vinglande på timmer i sjön. Själv såg du ut som en ung Sophia Loren, och jag tänker mig dig så, i klänning med smal midja och vid kjol, vildsint skällande på min pappa!
Mig kallade du alltid Malins milda öga, och det kommer aldrig någon att göra mer.
Det går inte att förstå att du inte finns.
En gång sa du att när du var liten tyckte du om att ligga gömd i ett rabarberstånd och tugga direkt på de sura stjälkarna tills det värkte i kinderna. Det kanske är så du har det nu. Mjukt skyddad av gröna jätteblad! Jag hoppas det.
"Och nu är lampan släckt,
och nu är natten tyst och klar
och nu stå alla minnen upp
från längst försvunna dar."
ur en dikt av Z Topelius
Sigbritt, barndomsvän!
Det är sommar och vi sitter ute vid några träd på gården i Grönviken. Du har hämtat en
"doktorsväska". Det är ingen leksak. Den svarta väskan innehåller många mystiska saker.
Ditt intresse föddes alltså tidigt och det blev ditt yrke.
"Och nu är lampan släckt ...
Du går till den som livet är
och evigt dig i kärlek bär
och evigt leva låter.
Vila i frid, min barndomsvän!
Anita
"
Vet att Du är för alltid borta, men jag har inte tagit till mig det än. Du har inte ont längre och behövde inte vara ensam på slutet. Det är alltid en liten tröst mitt i all sorg. Sov gott Sigbritt. Det är Dig väl unnat.
Älskade storasyster.
I somras, när vi pratades vid sista gången på telefon, talade vi om döden. Inte din egen men andras. Du var inte där än, långt därifrån. Du hade tankar om din framtid som du dryftade med mig, lillebror. Nu hann de inte förverkligas, annat hann före.
Vila i frid, älskade syster! Någon gång, förhoppningsvis mycket långt fram i tiden, ses vi säkert igen.
Tänk att jag varit din svägerska i över 50 år! Många, långa och sena samtal har det blivit och alltid lika roligt. Tack för att jag fått lära känna dig.
Maj-Britt
Det är så sorgligt och ofattbart att du inte finns med oss längre. Jag är glad att jag har så många fina och glada minnen från alla gånger du varit hos mig. Vila i frid älskade Sipsi
Sipsi Saknar dig så!!Jag pratar med dig varje dag men det vet du nog! Lanzia kan inte förstå vart du är men hon har din matta att lukta på! Det blir väldigt ensamt utan dig Älskar dig!