Sven Tronde

Vår far, Sven Tronde, föddes i Tavnäs på hemgården den 22 mars 1927. Tavnäs var den plats i världen han älskade och det var där han kom att leva hela sitt liv. Han var nummer tre i en syskonskara av fyra, de två äldre bröderna Lars och Per-Olof, och en lillasyster, Gunnel. De fyra syskonen växte upp i en kärleksfull atmosfär, detta har pappa många gånger berättat om för oss barn, och hans barndom var full av alla de upplevelser och äventyr som en uppväxt i en vacker hembygd kunde erbjuda. Redan tidigt fick barnen hjälpa till med olika arbetssysslor, pappa har berättat hur han som fjortonåring körde timmer med häst i skogen under vintern, om hur han stod och balanserade på timmerstockarna som hästen drog, hur jobbigt men också hur spännande det var. Gården var en lantgård med djur, hästar, kor och kalvar, grisar och hönor och pappa tänkte sig redan som barn att fortsätta driva gården vidare på samma sätt, men så blev det inte. När pappa som ung rekryt gjorde sin militärtjänstgöring på A4 i Östersund inträffade det som helt ändrade situationen för hela familjen, ladugården brann ner och i sina försök att få ut alla djuren ådrog sig hans far, vår farfar, skador på lungorna som innebar en begränsning i arbetsförmåga. Det medförde att barnen fick ännu större ansvar för att hjälpa till med arbetet för att klara försörjningen för familjen. I slutet av femtiotalet började pappa umgås med en vacker ung kvinna, Brita Falkeström. De gifte sig och fick sitt första barn 1958, hon blev den första i en skara om totalt åtta barn, sex flickor och två pojkar, med minstingen som satte punkt i augusti 1974. Vår pappa har alltid varit en glad och lekfull pappa med sång och musik som en självklar del av både vardag och fest. Hans vackra röst har givit tröst när han sjungit vid begravningar och varit en del av det festliga vid bröllop. Många är de tillfällen då han uppträtt med sina sånger och danser, ett uppskattat inslag på fester och tillställningar. Vår uppväxt har präglats av en stor generositet, det har alltid funnits plats för fler än familjen vid matbordet och det är tack vare den inställning som både mamma och pappa haft. Pappa har alltid älskat att umgås och aldrig tyckt om ensamhet. När hans älskade Brita gick bort i mars 2016 var det ett hårt slag, och även om han haft sina barn och barnbarn nära har det inte kunnat fylla det tomrum som uppstod. Han uttryckte många gånger att han längtade efter att återse mamma, och vi är alla övertygade om att hans önskan nu är uppfylld. Agneta Tronde med syskon