Bengt Andersson

Skogsmästare Bengt Andersson, Stavre har avlidit i en ålder av 91 år. Han efterlämnar närmast en son med familj, barnbarn och barnbarnsbarn. Bengt föddes i Los som son till Jonas och Edit Andersson. Hela sitt yrkesliv ägnade han åt skogsbruket. Redan som skolpojke fick han följa med sin far ut i skogarna söder om Los och han tjänade sina första pengar med att hugga meterved. Efter realskolan i Ljusdal arbetade han som tummare och kunde lägga undan så mycket av lönen att han sen kunde gå skogsmästarskolan i Skinnskatteberg. Efter examen så fick han 1952 tjänst på SCA:s Skogsskola i Stavre där han kom att bo resten av livet. Samma år så gifte han sig med Anna (f. Holmén) som var hans stora stöd i livet fram till sin bortgång. På Skogsskolan var han först lärare sedan chef; och efter skolans nedläggning fortsatte han fram till pensioneringen som utbildningsansvarig inom SCA. Bengt var mycket engagerad och tvekade inte att ta strid för det han kände var rätt och riktigt. Han argumenterade mot besprutningarna i skogen och tog tidigt upp arbetarskyddsfrågor som buller och vibrationer från motorsågarna. Han var ju väl medveten om skogsarbetarnas många gånger hårda villkor och hade många vänner i de fackliga organisationerna. En av de saker han var mest stolt över var att han som föredragande vid ett möte lyckades övertyga SCA:s styrelse att satsa på vidareutbildning av de äldre skogsarbetarna så de kunde fortsätta sitt yrkesarbete inom företaget. Bengt var mycket intresserad av jakt och fiske. I ungdomen lyckades han i smyg lära upp familjens fågelhund Sickan att stå för ekorre och tillsammans så fick de rikliga byten. Sen blev det älg och småviltsjakt. När han blev äldre och så blev han en flitig odlare i sin trädgård. Ett annat stort intresse var idrott. Som liten pojke så ordnade han och vännerna tävlingar i fri idrott. De tittade på bilder i tidningar för att försöka komma på tekniken och redskapen var ofta hemmagjorda. Längre fram så blev han framgångsrik 10-kampare men stod också i mål i Loos IF:s fotbollslag och tävlade på längdskidor. Ända in i det sista följde han noga idrotten på TV men var allt mer bekymrad av hur kommersialiserad den blivit. I sinnet förblev han Losbo hela livet. Bengt var en gudabenådad historieberättare och de flesta historierna hade sitt ursprung i händelser i Los på 30- och 40 talet. Han behöll föräldrahemmet i Gruvbyn, Los och återvände regelbundet så länge hälsan tillät. Nu är ett långt liv till ända och han får komma hem för gott.